/Anitha

20 februari 2010 08:23

Jaaa! Åh, vad roligt! Önskar jag också kunde göra det :-)

Lotta

20 februari 2010 12:03

Jag tycker att det du gör är fantastiskt för det är inte självklart. Jag hoppas att du kommer må bra av behandlingen och inte få det så jobbigt som jag fick det. fast det är en annan situation för dig, det är ju bara positivt, inget som du behöver oroa dig för. För mig var det nog mest psykiskt jobbigt. Heja dig! :-)
Kram

Persilja

21 februari 2010 08:03

Jag visste inte att man måste gå igenom en massiv hormonbehandling när man donerar ägg. Men när jag tänker på det är det ju lite självklart. Jag är en sån som blivit för gammal antagligen men annars hade jag absolut kunnat tänka mig att donera. Det är ju faktiskt lite av en egotripp är det inte? Så skulle jag se på det iallafall...? Jag hoppas du förstår hur jag tänker och inte tar illa upp. Men vi brukar ju tänka lika så du fattar nog min känsla. Vad spännande att se hur många ägg du "lägger". Ju fler desto bättre!

Morgana

21 februari 2010 08:41

Anitha: ja, jag är så glad att jag hinner nu det här sista året... :-)

Lotta: ja, det är ju det. Jag slipper ju den psykiska stressen liksom... även om det känns lite nervöst ändå, för jag vill ju så gärna att det skall bli många ägg och att det skall fungera för mottagarna!!

Persilja: Jo, det är samma behandling som vid en IVF. Allt för att få så många ägg som möjligt. Lite läskigt känns det allt att bli satt i klimakterie och så och alla konstgjorda hormoner (har ju bara ätit hormoner för typ 20 år sedan i ett par månader bara), samtidigt som det känns jättejättespännande!
Genom att jag är så "gammal" som jag är så har jag inte alls lika många äggblåsor som jag hade haft om jag varit i tjugoårsåldern. Men jag har typ 14 stycken i dagsläget och blir det plockbara ägg i alla dem så är det toppen!! :-)
Och ja, egotripp är det definitivt.
Det är ju en helt underbar känsla att få ge och att få ge något så här stort!!! :-)
Och att vara behövd och kunna hjälpa till på det här viset.
Ååååh jag hoppas sååå mycket att det skall bli många fina ägg och att det skall gå bra för mottagarparen!!!

Lotta

21 februari 2010 10:14

Du kan ju få väldigt många ägg när du stimuleras och stora blir de, de sista dagarna innan plock så har du nog svårt att gå helt upprätt ;-) Jag fick ut 15 ägg. Lycka till nu!

Morgana

21 februari 2010 10:18

Lotta: mmm det skall bli "spännande" att se hur det känns...
I vanliga fall så har jag ganska så kraftiga ägglossningssmärtor just dagarna innan när ägget växer till sig ordentligt och som "träningsvärk" efteråt när det har släppt, så jag undrar hur det här blir... ;-)
Antar att det blir en del panodilknaprande *L*

soniaP

21 februari 2010 11:01

Det är helt underbart det du gör och det är definitivt dem som ska tacka. Jag menar du ska hormon behandlas och får utstå en hel del. Hur plockar de äggen - är det smärtsamt?
All heder till dig - jag kan villigt medge att jag inte hade gjort det!

Annika (med Melvin och Ville)

1 mars 2010 19:17

Har läst lite bakåt i din blogg idag och först nu förstått det där med att äggdonationen! :). Bättre sent än aldrig.

Mina barns enda kusin, min brorson, skulle inte ha funnits om inte en kvinna donerat ägg!!!!

Min bror och hans fru är de lyckligaste i hela världen för sin fina A. Tyvärr lyckades inte försöket med syskon, men de har sin A och är oändligt tacksamma mot den kvinna som gjorde det möjligt för dem!

Underbart, härligt det du gör. Själv är jag för gammal....