Ljudet av sovande Underbaringar.

Djupa, lugna andetag.

På var sida om mig.

Varmt sovsvettiga med håret på ända.

Jag viskar godnatt in i drömmen och att jag älskar.

Och fortfarande.

Trots att snart åtta år har gått.

Så går jag en extra vända förbi Störstas rum. För att lyssna så han andas. 

(Och ge en extrapuss på håret. Viska att jag älskar.)

Och jag orkar inte skriva mer ikväll.

Jobb hela dagen och direkt till gruppmöte och Kommunfullmäktige.

Pust.

Bästaste mormor hämtade Busråttor och stoppade dem i säng.

Så det var bara för mig att softa ner hos sovsnarkande Sötnosar, dra täcket över huvudet (nåja, inte bokstavligt, för då hade jag inte sett skärmen på datorn haha) och bara känna hur skönt det är att ligga ner.

Project Runway på tv3play är gött att slumra till...