En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha.

I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, så även denna gång.

Och samtidigt som det är otroligt skönt att slippa jobbet på ett vis, så går tiden så mycket fortare (till helgen...) där och jag saknar att sitta och teckna i någotsånär lugn och ro. Särskilt lugnt är det ju inte längre då min ensamtimme på morgonen inte existerar längre...men ändå. Med denna längtan i kroppen så har jag lättare att skärma av och stänga ute andras agerande.

Alltså fatta, en vecka kvar. Om allt klaffar och går vägen så blir det det första mötet efter nio år av tystnad. Jaja det är jag som varit tyst. Inte han. Han har skickat nån trevare då och då, men ändå respekterat mitt beslut.

Jag LÄNGTAR och jag är så lycklig för han längtar precis lika mycket...

Aaah jag är så nervös för att det skall skita sig på något sätt. Vågar inte längta, men längtar ändå.

Alltså, nio år. Eller tjugotvå. Och det känns prick lika pirrigt som alltid. 

Vad skall jag ha på mig? Tänk om jag får munsår? Tänk om jag börjar stinka av nervositet? Tänk om...tänk om jag faller igen?

 

AniLove

23 maj 2020 17:14

Iiih, spännande! :-D

http://https://anilovescandinavia.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...

Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...

Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...

Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen...   Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...

Sen söndagskväll och jag har haft lite jobbångest.  Tills jag kom på att jag faktiskt kan åka iväg och parkera nånstans och bara lyssna på musik och ladda och inte komma till jobbet förrän prick halv åtta när min arbetstid faktiskt börjar. Okej, det ...